Idag fick vi god mat hos grannen. Stor var dock inte nöjd med den goda glassen som bjöds utan tänkte lösa problemet och förse sig själv med annan glass från frysen. Han var väldigt nöjd ända tills han blev upplyst om att han inte fick göra så och inte skulle få äta den glassen han på egen hand tagit fram. Min mamma har sagt att efter mig fick hon gå med ett ursäktande leende när jag var liten...går sånt i arv och är det nu det börjar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar